"Det lät som ett skrik, det lät som ett rop" Jag ber om ursäkt för det populärkulturella anslaget. Sju dagar in på en solovandring är det lätt hänt att man börjar sjunga för sig själv. I alla fall om man lyckas hitta en plats där man kan vara någorlunda ensam, vilket i ärlighetens namn sällan [...]
Det finns inget jag gillar bättre att fotografera än vatten och solnedgångar. För mig är kombinationen som äppelpaj och glass. Var för sig fantastisk, tillsammans helt oslagbart.
Med ett visst mått av tveksamhet lutade sig de två tyska ungdomarna mot mig och frågade: När börjar bergen? Vi har vandrat tre dagar men inte sett några ännu? Jag tittade ut genom fjällstugans fönster där våra skandinaviska fjäll med Reaiddánjunni i spetsen försökte imponera och funderade över jag skulle svara. Med en beprövad insikt [...]
Det regnade för femte dagen av sex möjliga. Med två dagar kvar av min årliga höstresa var jag på lokala fiket i byn och mansplainade för människor som inte ville lyssna om konsten att rosta kaffe. Samtalsämnet påkallat av den enorma kafferost vilken ägarna precis köpt in men inte var redo att tas i bruk. [...]
Det finns en rastplats strax utanför Sala om man åker gamla vägen. Där finns en brygga, en lekplats och en ganska fin utsikt över sjön. Under vintersäsongen går solen ned mittemot rastplatsen och det är inte alldeles sällsynt att en bil svänger in och tömmer ut ett sällskap som under skratt och stoj tar några [...]
Jag skrev inte en rad under 2021. Följaktligen publicerade jag inte ett enda inlägg under hela året och led vad som i folkmun kallas Bloggdöden. Förhoppningsvis kommer 2022 kommer bli lite bättre, bara att jag skriver detta inlägg är en lovande start, men för att säkerställa att jag postar lite mer än tidigare ska jag [...]
Det snöade på Senja. Och när det snöar på Senja i februari är det som Gud skakar ur duntäcken hela dagen lång. Jag var lite smånervös där jag körde i Guds duntäcke. Dålig sikt och smal väg är en sällsynt dålig kombination. Detta till trots så stod mina stjärnor någorlunda rätt för turligt nog körde [...]
Nya Zeeland är likt England på många sätt. Man talar engelska, kör på vänster sida av vägen och kan inte laga mat. Det blev inte mer uppenbart än så när jag en kväll bestämde mig för att inta middag på en lokal pizzeria. En stor skylt på utsidan av dörren utlovade pizza och kaffe i [...]
När jag var barn brukade jag rymma hemifrån. En väska packades med det nödvändiga. Ett kort hejdå till min bror och jag gick ut i hagen bakom huset. Där var jag säkert en timme innan jag återvände hem för att äta middag. Nu är jag vuxen men mitt beteende sitter i princip kvar, om än [...]
