Igen. Och igen. Och igen.
Jag har skrivit om denna bild förut (årsbok 2012). Hur den representerar ett missnöje hos mig. Hur den åker upp och ner ur papperskorgen med jämna mellanrum.
Imorgon åker jag tillbaka till Hemsedal där bilden är tagen för uppgörelse. Jag ska ta mig till samma plats. Vara där vid samma tid. Jag ska slå mig ner och säga till sjön att visa korten och erkänna vad det är magi som gör att jag inte kan släppa taget.
Sedan ska jag ta ett gammalt minneskort med denna bild på och slänga det i vattnet.
Plask.
Symbolhandlingar må vara överdramatiska, men de är samtidigt så befriande.
