Jag vill inte säga att det var förenat med livsfara men, det var förenat med livsfara när jag tvärstannade på E10:an utanför Flakstad. Jag kom runt kurvan när jag såg hur berget brann framför mig. Ett tvärstopp senare, och en nyinköpt middag på golvet framför passagerarsätet, stod jag vid sidan av vägen och slogs med stativet. Jag gick segrande ur kampen så när berget sju minuter senare slocknade hade jag bilder på minneskortet och segerkänsla i kroppen. Upprymd och fullpumpad av adrenalin gick jag tillbaka till bilen och körde vidare mot mitt planerade mål, Skagsanden Beach.

När jag pratar om att äventyra, vilket jag gör ofta, återkommer jag till att agera i stunden. Det är ett lite flummigt och lite oklart uttryck men vad jag menar är just vad jag gjorde när jag tog denna bild. Se någonting vackert, stanna och ta en bild. kör vidare. Vi som människor är generellt dåliga på att stanna upp i livet och vi har alldeles för många stunder av ånger istället för minnen. Som fotografer har vi alla kört förbi ett tänkbart motiv på väg till ett annat men inte hunnit stanna till. Vi har tänkt att bilden finns ju där när vi kommer fram. Föga anande att när vi kommer fram så vräker regnet ned och ljuset har tagit tillfällig semester. Den där bilden vi såg som vi inte tog förföljer oss hela vägen hem vid sådana tillfällen.

Det är därför jag är extra glad i den här bilden. Jag vet att jag hade ångrat mig om jag inte tagit chansen. Om jag fullföljt den ursprungliga planen och kört till stranden. Jag gjorde dock inte det. Istället tog jag chansen. Ett livsfarligt tvärstopp javisst, men i stället för ånger har jag ett nu minne och en rätt juste bild.

Ibland är livet lika enkelt som en veckotidning.