Postcard XI
En liten bit av Norrland en lördagskväll i augusti.
En liten bit av Norrland en lördagskväll i augusti.
Om jag fick ge ett enda tips för landskapsfotografi är det att hela tiden leta efter kurvor och linjer. Och jag menar verkligen alltid. Tipset kan verka formelbaserat och tråkigt, men jag garanterar resultat. Mitt bonustips - för jag utgår ifrån att man alltid får en bonus - är att fotografera i Abisko. Det vackraste [...]
Jag vill inte säga att det var förenat med livsfara men, det var förenat med livsfara när jag tvärstannade på E10:an utanför Flakstad. Jag kom runt kurvan när jag såg hur berget brann framför mig. Ett tvärstopp senare, och en nyinköpt middag på golvet framför passagerarsätet, stod jag vid sidan av vägen och slogs med [...]
Jag skulle kunna berätta om den vita sanden. Hur den rinner mellan fingrarna som bomull. Hur den fastnar i kläderna och hur den växer fast i bilgolvet när kängorna ställs in. Jag skulle också kunna berätta om ljuset som delar stranden i två när solen går ned bakom fjället. Hur den vänstra delen av stranden [...]
Lantisen som luktar lagård lång väg. Så beskrivs Murre från Skogstibble på Wikipedia-sidan om Pelle Svanslös. Jag skrattade för mig själv när jag läste beskrivningen, det var ungefär samma lukt jag hade när jag väl kom hem en onsdagskväll. Som många gånger förut hade jag lämnat arbetet i god tid men förlorat mig själv i [...]
Någonstans på vägen insåg jag att bilden inte är nog. Jag vill mer än visa en bild, jag vill berätta en historia. En historia om att äventyra i medelåldern och ta vackra bilder på vägen. Jag inser förstås att viljan att berätta kan verka oerhört förmätet och pretentiöst. Att tillskriva mina ord en tyngd andra [...]
...för ibland är livet en malström av tusentals saker som alla måste göras samtidigt medan man försöker hålla huvudet över vattenytan och inte glömma bort att andas eftersom lungorna fylls av tårar över de saker man trots alla försök helt enkelt inte hunnit med och man nu övertalar sig själv var viktigare än någon av [...]
Med ett ilsket tut rusade den vita bilen förbi min baklucka. Jag hade precis svängt av mot Skyttorp. Jag antog att tutet var en reaktion på min vänstersväng. Hur förberedd jag än tyckte den var. Men visst var det oväntat att jag svängde av. När jag lämnade arbetet i Uppsala fanns det inga sådana tankar. [...]
Jag har återvänt till pendlarskaran efter några års uppehåll. Från att ha cyklat till arbetet åker jag numera tåg. Som alla andra tågresenärer i Sverige undviker jag i mesta möjliga mån ögonkontakt på tåget. Jag tittar antingen ut genom fönstret eller ned i telefonen och försöker få resan att ta slut så fort som möjligt. [...]