Innan man vandrar Kungsleden ska man ha en sak fullständigt klart för sig. I princip varje uppsatt skylt om avstånd är fel. Mer eller mindre, men alltid och konsekvent fel. Som ett exempel: beroende på vilka skyltar du läser är det mellan 12 till 15 km från Abiskojaure till Abisko. Läser du de gamla skyltarna vid Abiskojaurestugorna är det 12 km till Abisko, dvs tills du har gått en 1 km för då är det helt plötsligt 13 km kvar och du har hamnat i ett verklighetsbaserat experiment om ett expanderade universum, symboliserat av en alltid expanderande led.
Sen fortsätter det så här längs hela leden. Vid Singi kan du välja om det ska vara 12,13 eller 14 km till Kebnekaise beroende på vilken sida av stugvärdens hus den skylt du vill följa står. Skyltarna vid Sälka säger att Nallo antingen är 8 eller 12 km bort. Samma visa, olika orkestrar. Det enda du vet med säkerhet är att det är fel.
Nu spelar förstås alla dessa fel ingen större roll i sammanhanget. Någon km hit eller dit hör jag någon viska. Denna någon har då aldrig klafsat runt i leran i spöregn utanför Alesjaure och varit mentalt inställd på att snart är jag framme, helt omedveten om att skylten för 6 km sedan blåljög och att man aldrig någonsin kommer fram. Låter det självupplevt? Japp, det stämmer. I högsta grad. Klockan på armen var tydlig i att jag gått över 22 km men inte fan fanns det någon stuga i den lerpöl där jag stod.
Givetvis är det bagateller i det stora hela, men jag tror att alla som vandrat och varit inne på den allra sista andningen känner igen sig i att vetskapen om att vara framme skänker lika mycket energi som inte vara framme dränerar. Att gå det avstånd en skylt utlovade utan att vara framme är en rejäl motgång, en motgång vilken fyller själen med glödande avsky och en brinnande vilja att utkräva ansvar. Och nu menar jag inte den typ av ansvar att man tre år senare lägger en gul lapp i valsedelsbox och tänker att där fick de minsann. Nej, jag pratar om ilskna telefonsamtal till oskyldiga kommunala handläggare där man o-m-e-d-e-l-b-a-r-t vill ha en förklaring till varför skylten utanför stugvärdens stuga i Singi visar två(!) km fel. Jag pratar om upprörda insändare till NSD med direkt utpekande av regionalråd och sist men inte minst, en helt egen punkt på den lokala STF-stämman i Kiruna om skyltningen. Kort sagt, utkrävandet av ansvar som ilskna tankeexperiment och som – hos normala människor, undantag finns – försvinner sekunden man lägger sig i sovsäcken med mat i magen och tak över huvudet.
För oavsett vad jag skrivit tidigare är det ju så att över en sträcka på drygt 400 km är inexaktheten försumbar, ändå är jag nyfiken på varför det det finns så många skyltar och varför de visar så olika. Jag har fått några delförklaringar i form av killgissningar på omdragna leder och uppdelat ansvar (gamla skyltar sattes upp av STF och nya av länsstyrelsen.) men jag är inte helt nöjd. Det är svårt att förstå att man vid varje säsongsbyte kan ta bort och lägga till hela broar på tiotals ton, men gamla skyltar med felaktiga avstånd står kvar i sextio år.
Om någon vet, eller förstår, får de gärna berätta för mig. För jag fattar ärligt talat inte.