Vissa dagar fungerar det bara inte. Alla klick är slitsamma. Ögonen ser inte. Kroppen är tung och hjärnan är inte med. Man kommer hem med 100 bilder och 99 åker direkt i papperskorgen. Nummer 100 får dock vara kvar.
One must live to tell the tale.
Jag startar Photoshop. Lite värme och en vignette läggs på. En smula kontrast och vänsterhanden trycker ctrl-s
Det är ingen portfoliobild, ingen utställningsbild. Det är bara en vanlig bild från en vanlig dag när det inte gick särskilt bra. En vardag i fotoverkstaden.